letthereberock

Jag håller med Ellinor min handledare om att idag fick man lite julkänsla när det snöade så mycket. Helt galet. När kommer våren egentligen kan man ju undra. Jag liksom Amanda och Helge är vinterälskare men nu räcker det väl ändå med snö. Vintern kom den 28 november och har legat kvar sen dess. Alltså snart fyra månader. Så nu tycker jag att vi sjunger "Snälla sol vill du lysa så att vi alla slippa frysa. Skin på far och mor och på storebror, skin på systern min skin in i stugan din. Glöm ej bort min vän, att lys imorgon klart igen". En liten visa som man sjöng när man var yngre.

 

Jag och Allan diskuterade häromdagen om det här med när man känner sig trygg och man kan vara sig själv. Vi kom fram till det, är det inte lite konstigt att man inte är sig själv fullt ut på sin skola/arbetsplats medan hemma kan man oftast vara det. Vårt resonemang ligger i det att vi spenderar ju ändå cirka 8 timmar om dagen med samma personer, och hemma kanske man umgås med dem man bor med cirka 6 - 7 timmar om dagen. Varför är det då så att man inte kan så att säga släppa loss utanför sin familjekrets också? Varför bryr man sig mer om vad andra utanför familjekretsen tycker om en? Varför överhuvudtaget ska man bry sig om vad andra tycker om en?