Accept
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Väder
Vädret har varit ganska stabilt i 10 000 år på jorden. När man exempelvis ska odla skog måste man se efter klimatförändringarna.
Viktigt att se på: strålningsbalansen, allmänna cirkulationen, växthuseffekten, klimatförändringar.
Detta finns i luften (torr luft)
* kväve 78 %
* syre 20 %
* argon 0,9 %
* koldioxid 0,03 %
* övriga gaser 0,002 %
99 % av gaserna är inte växthusgaser
Om vi inte hade haft växthuseffekten hade det varit minus 18 grader.
Det finns även en mängd vattenånga i luften, cirka 1 %. Det ger som vi uppfattar väder. Bildar till exempel moln. Vattenångan är en osynlig gas.
Observation av väder
* temperatur
* vind (hastighet och riktning)
* luftfuktighet
* molnighet
* nederbörd
* sikt
* ”väder”
* lufttryck
* åska, turbulens, isbildning etc
När man ska mäta temperatur ska man placera en termometer i skuggen och där det är luftigt. Mät från cirka 2 meters höjd.
Lufttrycket varierar över jorden. Det blåser för att jämna ut temperaturer. Luften väger, alltså varje kubikmeter väger ungefär 1 kg. man mäter tryck i hektopaskal hPa. Paskal = tryck, hekto = 100. På varje kvadratmeter på jorden har den ett tryck på 10 000 kg. Att vi orkar detta beror på att vi är anpassade för det.
Historia:
Erik Burman, från 1722 à Nils Celsius à Anders Celsius. Mätte temperatur i Uppsala. Celsius var mycket intresserad om hur kallt det var. Därför såg termometrarna annorlunda ut förr. Han mätte att 100 grader var när vattnet frös och 0 grader när vattnet kokade.
Från år 1756 i Stockholm fram till idag har man mätt temperaturen två gånger om dagen.
Molnslag
Molnen delas upp efter höjdläge. Höga, medelhöga och låga. Det finns 10 olika molnslag. 10 km höjd och under sker vädret. Det är från nimbosmoln det kommer nederbörd ifrån.
Att det kan bli regnbåge runt moln beror på att det finns iskristaller i höga moln.
Dimma är dimmoln, ”moln på marken”.
Höga – cirus
medelhöga – alto
låga – strato
Stackmoln är vanligt på sommaren. Platt undersida, beror på att vatten kondenseras. Homogen temperatur längre upp i uften.
Bymoln kan växa sig väldigt stora. Det beror på energi, vattenånga och vattendroppar. ”Aprilväder”. Kommer även åska ifrån dessa intensiva moln.
Låga moln är övervägande vattenmoln, medan de höga består av iskristaller.
Regndroppe 2 mm
molndroppe 0,02 mm
kondensationskärna 0,0002 mm
Det kan vara vattenånga under 100 grader
En molndroppe är oftast flytande. Nästan all nederbörd är snö, även på sommaren. Den hinner dock smälta på vägen ner. När det är cirka 2-3 grader ute då är det snö hela vägen.
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Livets historia
Vi vet att liv har uppstått men inte exakt hur det har uppstått. Ju längre tillbaka, alltså ju äldre en bergart är desto svårare är det att titta på det.
Bevis: paleontologi- läran om det gamla livet. Genom att titta på fossil och sedimentära bergarter. Fossil = lämningar eller spår av levande organismer. Tafonomi = allt som organismer utsätts för efter att det har dött.
Viktiga händelser:
* fotosyntesen
* evolution av eukaryoter
* sexuell reproduktion
* flercellighet
Massutdöenden: utdöenden sker hela tiden. Arter kommer och går. Cirka 500 miljoner arter har funnits sedan livet uppstod. 30 miljoner arter idag. 96 % av alla arter som har dött ut sker av naturliga skäl. Massutdöenden är det slutgiltiga för alla arter. Detta sker inte konstant. 60 % av arter dör ut på en kort period på 1 miljon år. Det som orsakar massutdöenden är katastrofer (meteoritnedslag och vulkanutbrott), konkurrens (naturligt urval), miljöförändringar (klimat, syrehalt), mänsklig påverkan (jakt). Utdöenden leder till evolution, därför är det bra med massutdöende.
De äldsta spåren av fossiler är kemiska fossiler, därefter bakteriefossiler och stromatoliter och de producerar syre. Detta gör att organismer kan bli större. Variationen blir oändligt mycket större än tidigare.
”Snowball earth”, hela jorden var täck av is förutom där det fanns vulkanism och där överlevde organismerna. Efteråt får vi liv som man kan titta på, på riktigt. Man vet dock inte vad det är, men man vet att det har levt. Klimatet blir varma och liv finns framför allt i vattnet (kambrium). Nu upptäcks fossiler med skal som har bevarats.
Olika tidsepoker:
Ordovicium – bläckfiskar dominerar. Varmt klimat, kan ses genom saltkristaller. Utdöende i slutet. Börjar finnas rovdjur i vattnet. Fiskar uppstår.
Silur – växterna sprider sig till land. Två stycken kontinenter kolliderar och bildar bergskedja.
Devon – fiskarnas tidsålder. Stora rovdjursfiskar. Klimatzoner bildas. Första fyrfotade landryggradsdjuren som ser ut som stora salamandrar. Börjar gå med sina fenor. Massutdöende i slutet.
Karbon – växternas tidsålder. Hög syrehalt à växterna trivs bra. Fyrfotade djur fortsätter att utvecklas.
Perm – allt land är samlat. Största massutdöendet i livets historia. Cirka 95 % av alla arter dör ut, beror på olika orsaker. Pangaea bildas.
Trias, jura, krita – dinosauriernas tidsålder. I jura spricker pangaea upp och vi får vulkanism. Fortsatt splitring av kontinenter i krita, detta gör att varje enskild kontinent får olika typer av organismer. Blommande växter mot slutet. Massutdöende.
Kenozoikum – däggdjurens tidsålder. Indien kolliderar med Asien. Bergskedjor bildas såsom Himalaya. Homo sapiens börjar utvecklas för cirka 200 000 år sedan.
Stora djur har svårare att anpassa sig än små djur och det beror på livslängden. Orsaken är klimatförändringar och påverkan av människan. Detta utdöende är biologiskt!
Kategori: Allmänt
Ekosystemet
Exempel på ekosystem: sjö, barrskogar etc.
Ekosystem = abiotisk miljö + biologiska samhället (består utav djur och växtpopulationer). Abiotisk miljö är exempelvis temperatur.
I ett ekosystem delar man upp alla organismer i grupper. Organismerna är producenter, konsumenter och nedbrytare.
Exempelvis en tall är en producent, ekorren en konsument och bakterier och svampar är nedbrytare. Man kan kort och gott säga att växter är producenter, växtätare är konsumenter, köttätare är konsumenter medan svampar och bakterier är nedbrytare.
Producenterna producerar energi i form av socker. Socker bildas via fotosyntesen: koldioxid + ljus + vatten à socker + syre. All energi kommer ifrån solen.
Konsumenterna konsumerar sockret, men även fett och energi. Syre + socker à koldioxid + energi + vatten kallas cellandning. Även producenterna använder sig av cellandning.
Växterna tar hand om solenergin, men bara 1 % av energin. 10 % av energin överförs till växtätarna, 90 % försvinner. 10 % av växtätarnas energi för över till köttätarna. På så sätt försvinner energin och den tar slut. Exempelvis 1 kg makrill: behöver 10 kg sill som i sin tur behöver 100 kg hoppkräftor som i sin tur behöver 1000 kg kiselalger. Finns sällan mer än fyra nivåer i näringskedjan.
Ju fler organismer det finns i ett ekosystem desto stabilare blir det. För vad skulle hända om exempelvis gräset och säden försvinner? Det skulle bli mindre möss och då kommer ormarna försvinna etc.
Kategori: Allmänt
Geologisk tid
Klimatet är något man kan titta på/hur det kommer att bli.
Två sätt att mäta geologisk tid:
· Relativ datering: vet vilken ordning saker och ting skedde, men inte hur länge sedan.
· Absolut datering: ger en ålder på hur många år sedan något hände
Relativ datering, exempelvis bergarter, äldst på botten, yngst på toppen. Metafor: hög med tidningar. Det mest grundläggande i relativ åldersbestämning. Förkastningar och magmatiska gångar är alltid yngre än de bergarter de påverkar. Om man hittar något i en sedimentär bergart så har den bildats innan sedimenten. Exempelvis granit i en sandsten har bildats innan sandstenen.
Absolut datering: radioaktivitet ger en metod att bestämma absoluta åldrar.
Isotoper: variationer av samma grundämne. Neutronerna kan vara fler eller färre än protonerna, då är det en isotop. Vissa är stabila, andra inte. Halveringstiden för en isotop är 5 miljoner år. Kol – 14 – metoden är pålitlig. Kan bara användas på organiskt material då halten c14/c12 är konstans i levande organismer.
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Ryggradsdjurens evolution
Alla våra förfäder, ända tillbaka till den första levande organismen har varit ovanligt framgångsrika och lyckats föröka sig innan de dog.
Cambriska explosionen, då dök den första fossilen upp. Djuren fanns för 530 miljoner år sedan.
Bilateria djur: har två stycken kroppshalvor, alltså en höger och en vänster sida såsom vi människor.
Däggdjurs karaktärer:
* mammae
* svettkörtlar
* hår
* tre hörselben
* välutvecklad hjärna
* sekundärt utvecklas ”omvänd” käkled
* mjölk + permanenta tänder
Tre stycken däggdjursgrupper:
* kloakdjur
* pungdjur
* moderkakedjur
De allra flesta däggdjur är gnagare. Därefter fladdermöss.
Kategori: Allmänt
Jordens förändring
Vulkaner och jordbävningar visar var plattgränserna går. Finns cirka 13 plattor. Ung men enkel vetenskap. Sydamerika och Afrika passar ihop nästan som pusselbitar. Pangea (när alla kontinenter satt ihop) kan bevisas genom exempelvis fossil.
Att plattorna flyttas beror på att vi har en fast skorpa som alla kan gå på, under finns flytande massa. Metafor: lavalampa.
Tre olika typer av plattrörelse:
* plattorna glider isär
* plattorna rör sig längs med varandra
* plattorna rör sig mot varandra och kolliderar
Den tyngre plattan glider under den lättare plattan när de kolliderar.
Ocean möter ocean: bildar vulkaner
ocean möter kontinent: bildar vulkaner
kontinent möter kontinent: bildar berg
En vulkan är vilken öppning som helst där magma kommer upp. Vulkanutbrott kan vara explosiva eller icke explosiva. Detta beror på sammansättningen av magma. Innehåller det mycket vatten blir det en större explosion, även hög kiselhalt.
Kategori: Allmänt
Bergarter
Magmatiska bergarter: ursprungligaste bergarten. När magma (lava) blir tillräckligt kallt, fryser och stelnar till. Sådana som stelnar djupt ner kallas djurbergarter, längst upp kallas dagbergarter (vulkaniska) och mellanting gångbergarter.
Sverige består mest utav magmatiska bergarter. Exempelvis granit.
Sedimentära bergarter: 75 % av jorden består utav sedimentära bergarter. Den består utav olika bergarter som bryts ner efterhand. Finns i olika former såsom lera och sandsten. Mörka stenar innehåller ofta organisk avfall, såsom döda djur. Sand bildar sandsten. Fossil berättar vilken typ av miljö det är/har varit. Den vanligaste arten är kalksten. Det är rester av korallrev, skal efter koraller m.m. Kalksten kan även bildas på kemisk väg och den bildas alltid på plats.
Karbonater – bildas på plats
evaporit – bildas från havet
klastiska – flyttar sig
Metamorfa bergarter: betyder att det har omvandlats. Har utsatts för tryck och temperatur. Granit à tryck och temperatur à gnejs. Gnejs är alltså en omvandlad granit. Sandsten à kvartsit. Kalksten à marmor. De blir betydligt hårdare och tåligare. Befinner sig strax under sedimentära bergarter.
Kategori: Allmänt
Vad är djur?
Djur ägnar mycket av sin tid till att samla in näring. Vi människor är chordata djur, och de flesta chordata djur är fiskar. Insekter och leddjur är de vanligaste djuren på jorden och de flesta är skalbaggar.
Djurs funktion:
* försökning
* näringsinsamling
ev:
* syreupptag
* transport/skydd
*styrning + information
* restprodukter bort
* näringsfördelning
Evolutionära begränsningar: de flesta djurgrupper är oftast 1000 gånger större gentemot det minsta. Alltså om vi har den minsta skalbaggen i världen i vår hand så finns det ingen skalbagge som är mer än 1000 gånger större.
För att ett djur ska använda så lite energi som möjligt så ska de springa dit de ska och inte gå. Dess benlängd bestämmer hur fort man kan springa/gå.
Små djur skadar sig inte när de faller pågrund av att de faller långsammare i luften. Detta är pågrund av storlek och volym/area/längd.
Hur djur uppfattar världen beror på deras sinnen. En fågel som kan navigera sig fram genom landskapet ser jorden på ett helt annat sätt än en katt som har bra mörkerseende.
Kategori: Allmänt
Jordens uppkomst
Universum skapades ur big bang för ca 14 miljarder år sedan. Materia ansamlas till stjärnor och galaxer. Universum expanderar, stjärnor föds och dör.
Vårt solsystem började ta form för ungefär 5 miljarder år sedan. Planeterna byggs upp av det tyngre ”skräp” som blir över efter solens bildande. Nu har jordens historia börjat.
Jordens uppbyggnad idag: radien är ungefär 6360 km. Ungefär lika lång sträcka som mellan Stockholm à New York.
Jordklotet består av:
* kärnan
* manteln
* jordskorpan (den vi går på)
Inre kärnan är fast och det beror på att trycket är högt och den finns på ett djup av 5140 – 6360 km. Yttre kärnan är flytande och finns på ett djup av 290 – 5140 km från jordytan. Manteln består av järn och magnesiumrika mineral. Jorden är som varmast längst in. Jordskorpan är tunn, cirka 100 km men det varierar. Man kommer exempelvis närmast jordens inre på oceanbottnarna.
Jorden är annorlunda de andra planeterna på grund av endogena och exogena krafter.
Endogena krafter: uppbyggnad.
* veckning
* förkastning
* vulkanisk aktivitet
* landsänkning och landhöjning
Exogena krafter: nedbrytning.
* vittring
* sluttningsprocesser
* erosion
* (människan)
Mineral – består av grundämnen. I känner idag till nästan 4000 mineraler, både vanliga och ovanliga. Is är ett exempel på en mineral. Bergarter består utav mineral. Vissa består utav ett mineral, andra flera. Mineral har alltid en fast formel. Vanligaste mineralet är kvart.
Bergartstyper:
* magmatiska
* metamorfa
* sedimentära
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt