letthereberock

Kan någon förklara för mig varför man alltid cyklar snabbare i mörkret, speciellt då man har druckit lite? Och varför blir man typ heller inte trött? Jag har alltid undrat över det där varför man i vissa situationer blir tröttare än i andra. Kroppen klarar av fysisk ansträning till ett visst läge men mycket tror jag är psykiskt av hur mycket man klarar. Tänker man att det är jobbigt och att man inte kommer klara det så blir det troligtvis så. Tänker man att man ska klara det och fortsätta kämpa så blir det även där troligtvis så. Så varför det känns som att det går snabbare att cykla när det är mörkt beror nog på att man då inte ser sin omgivning på samma sätt och man stänger då ute alla tankar om att "nu måste jag cykla lite snabbare här annars ser det ju ut som att jag inte har någon kondis". Eller vad tror ni? För mycket tankar leder till sämre prestation!