letthereberock

Har jobbat idag och igår och ska jobba hela veckan som timvikarie i en årskurs 3. Nästa vecka vikarierar jag som idrottslärare måndag och torsdag. Det ska bli riktigt kul att få testa på det då jag funderar på att läsa kursen "idrott och hälsa A".

 

Igår sprang två elever förbi och pratade med varandra. Den ena sa "gud vad det är tråkigt att ha rast". Då sa jag "nej men vad säger ni? Första dagen i skolan ch det är redan tråkigt?". Då svarade eleven "ja, vi har ingen fantasi kvar". HAHA! Väldigt roligt tycker jag.

 

Livets historia

Vi vet att liv har uppstått men inte exakt hur det har uppstått. Ju längre tillbaka, alltså ju äldre en bergart är desto svårare är det att titta på det.

Bevis: paleontologi- läran om det gamla livet. Genom att titta på fossil och sedimentära bergarter. Fossil = lämningar eller spår av levande organismer. Tafonomi = allt som organismer utsätts för efter att det har dött.

Viktiga händelser:
* fotosyntesen
* evolution av eukaryoter
* sexuell reproduktion
* flercellighet

Massutdöenden: utdöenden sker hela tiden. Arter kommer och går. Cirka 500 miljoner arter har funnits sedan livet uppstod. 30 miljoner arter idag. 96 % av alla arter som har dött ut sker av naturliga skäl. Massutdöenden är det slutgiltiga för alla arter. Detta sker inte konstant. 60 % av arter dör ut på en kort period på 1 miljon år. Det som orsakar massutdöenden är katastrofer (meteoritnedslag och vulkanutbrott), konkurrens (naturligt urval), miljöförändringar (klimat, syrehalt), mänsklig påverkan (jakt). Utdöenden leder till evolution, därför är det bra med massutdöende.

De äldsta spåren av fossiler är kemiska fossiler, därefter bakteriefossiler och stromatoliter och de producerar syre. Detta gör att organismer kan bli större. Variationen blir oändligt mycket större än tidigare.

”Snowball earth”, hela jorden var täck av is förutom där det fanns vulkanism och där överlevde organismerna. Efteråt får vi liv som man kan titta på, på riktigt. Man vet dock inte vad det är, men man vet att det har levt. Klimatet blir varma och liv finns framför allt i vattnet (kambrium). Nu upptäcks fossiler med skal som har bevarats.

Olika tidsepoker:

Ordovicium – bläckfiskar dominerar. Varmt klimat, kan ses genom saltkristaller. Utdöende i slutet. Börjar finnas rovdjur i vattnet. Fiskar uppstår.

Silur – växterna sprider sig till land. Två stycken kontinenter kolliderar och bildar bergskedja.

Devon – fiskarnas tidsålder. Stora rovdjursfiskar. Klimatzoner bildas. Första fyrfotade landryggradsdjuren som ser ut som stora salamandrar. Börjar gå med sina fenor. Massutdöende i slutet.

Karbon – växternas tidsålder. Hög syrehalt à växterna trivs bra. Fyrfotade djur fortsätter att utvecklas.

Perm – allt land är samlat. Största massutdöendet i livets historia. Cirka 95 % av alla arter dör ut, beror på olika orsaker. Pangaea bildas.

Trias, jura, krita – dinosauriernas tidsålder. I jura spricker pangaea upp och vi får vulkanism. Fortsatt splitring av kontinenter i krita, detta gör att varje enskild kontinent får olika typer av organismer. Blommande växter mot slutet. Massutdöende.

Kenozoikum – däggdjurens tidsålder. Indien kolliderar med Asien. Bergskedjor bildas såsom Himalaya. Homo sapiens börjar utvecklas för cirka 200 000 år sedan.

Stora djur har svårare att anpassa sig än små djur och det beror på livslängden. Orsaken är klimatförändringar och påverkan av människan. Detta utdöende är biologiskt!