letthereberock

 Idag blev det bakning. Både havreflarn och kakaokakor med pärlsocker på, minns ej vad dem heter. Det gick sådär. Använde smörgåspapper istället för bakplåstpapper så havreflarnen fastnade, och de andra kakorna stod inne 15 minuter i ugnen enligt receptet, vilket var alltför länge så de blev lite brända men andra satsen blev bättre då jag bara körde 10 minuter.

 

Imorgon är det idrottslärare som gäller. Ska bli kul att testa på!

 

Väder

Vädret har varit ganska stabilt i 10 000 år på jorden. När man exempelvis ska odla skog måste man se efter klimatförändringarna.

Viktigt att se på: strålningsbalansen, allmänna cirkulationen, växthuseffekten, klimatförändringar.

Detta finns i luften (torr luft)
* kväve 78 %
* syre 20 %
* argon 0,9 %
* koldioxid 0,03 %
* övriga gaser 0,002 %

99 % av gaserna är inte växthusgaser

Om vi inte hade haft växthuseffekten hade det varit minus 18 grader.

Det finns även en mängd vattenånga i luften, cirka 1 %. Det ger som vi uppfattar väder. Bildar till exempel moln. Vattenångan är en osynlig gas.

Observation av väder
* temperatur
* vind (hastighet och riktning)
* luftfuktighet
* molnighet
* nederbörd
* sikt
* ”väder”
* lufttryck
* åska, turbulens, isbildning etc

När man ska mäta temperatur ska man placera en termometer i skuggen och där det är luftigt. Mät från cirka 2 meters höjd.

Lufttrycket varierar över jorden. Det blåser för att jämna ut temperaturer. Luften väger, alltså varje kubikmeter väger ungefär 1 kg. man mäter tryck i hektopaskal hPa. Paskal = tryck, hekto = 100. På varje kvadratmeter på jorden har den ett tryck på 10 000 kg. Att vi orkar detta beror på att vi är anpassade för det.

 

Historia:

Erik Burman, från 1722 à Nils Celsius à Anders Celsius. Mätte temperatur i Uppsala. Celsius var mycket intresserad om hur kallt det var. Därför såg termometrarna annorlunda ut förr. Han mätte att 100 grader var när vattnet frös och 0 grader när vattnet kokade.

Från år 1756 i Stockholm fram till idag har man mätt temperaturen två gånger om dagen.

Molnslag

Molnen delas upp efter höjdläge. Höga, medelhöga och låga. Det finns 10 olika molnslag. 10 km höjd och under sker vädret. Det är från nimbosmoln det kommer nederbörd ifrån.

Att det kan bli regnbåge runt moln beror på att det finns iskristaller i höga moln.

Dimma är dimmoln, ”moln på marken”.

Höga – cirus
medelhöga – alto
låga – strato

Stackmoln är vanligt på sommaren. Platt undersida, beror på att vatten kondenseras. Homogen temperatur längre upp i uften.

Bymoln kan växa sig väldigt stora. Det beror på energi, vattenånga och vattendroppar. ”Aprilväder”. Kommer även åska ifrån dessa intensiva moln.

Låga moln är övervägande vattenmoln, medan de höga består av iskristaller.

Regndroppe 2 mm
molndroppe 0,02 mm
kondensationskärna 0,0002 mm
Det kan vara vattenånga under 100 grader

En molndroppe är oftast flytande. Nästan all nederbörd är snö, även på sommaren. Den hinner dock smälta på vägen ner. När det är cirka 2-3 grader ute då är det snö hela vägen.